Beijerlaboratorierna

Hösten 2013 beviljade Beijerstiftelsen ett av sina största anslag hittills. Ca 38 miljoner kronor, fördelade på fem år, går till finansiering av tre olika forskningsområden vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det handlar om gen- och neuroforskning, läkemedelsforskning och husdjursforskning och de tre områdena samverkar under det gemensamma namnet Beijerlaboratorierna i Uppsala.

Beijerlaboratoriet för gen- och neuroforskning
Beijerlaboratoriet för genforskning grundades redan 1990 och har sedan dess tagit emot anslag om drygt 80 miljoner kronor från Beijerstiftelsen. Sedan 2009 stöds även neuroforskning. Genom anslagen har unga forskare kunnat etablera egna grupper inom forskning kring arvsmassan hos människor och djur och därmed haft stor betydelse för den svenska genomforskningen och kartläggningen av människans arvsmassa.

– Stödet från Beijerstiftelsen har bidragit till att genforskningen vid Uppsala universitet håller världsklass, säger Ulf Pettersson, seniorprofessor i medicinsk genetik och föreståndare för Beijerlaboratoriet.

En viktig del av forskningen vid laboratoriet är idag inriktad på att kartlägga förändringar i DNA som medför ökade sjukdomsrisker.

– Det handlar bland annat om att studera mutationer i cellers DNA-text för att kunna förutse cancer- och tumörsjukdomar. Allt med målet att sjukvården inom en relativt snar framtid ska kunna erbjuda DNA-avläsning som en möjlighet vid en vanlig rutinundersökning, säger Ulf Pettersson.

Flera av de forskare som startat sin verksamhet inom Beijerlaboratoriet är idag ledande inom sina områden och professorer vid olika lärosäten i Sverige och utomlands. Forskningen har också resulterat både i ett antal patenterade uppfinningar och i flera nya företag. Inte minst ParAllele, OLINK Biosciences, q-linea och Halo Genomics.

Om kartläggningen av människans arvsmassa var 1990-talets och det tidiga 2000-talets stora gåta börjar idag forskning kring hjärnans uppbyggnad och funktion att stå i centrum för forskarnas intresse.

– Neuroforskningen vid Beijerlaboratoriet har varit fokuserad på celler och nervkretsar som styr ryggmärgens funktioner, förklarar Ulf Pettersson.

Läs mer om Beijerlaboratoriet för gen- och neuroforskning

Beijerlaboratoriet för läkemedelsforskning
Det nystartade Beijerlaboratoriet för läkemedelskemi satsar på utveckling av läkemedel mot smärta och svåra sjukdomar som demens och hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskningen handlar närmare bestämt om att utveckla peptidhärmande läkemedel. Anders Hallberg, professor i läkemedelskemi och föreståndare för laboratoriet, förklarar:

– Många molekyler i kroppen har utvecklats till effektiva läkemedel. Inte minst hormonet adrenalin, det har gett upphov både till effektiva antiastmamedel och blodtryckssänkare. Men det finns en mycket viktig grupp av molekyler som ännu inte exploaterats i läkemedelssammanhang – kroppens egna peptider.

Peptider, kroppens minsta proteiner, är nödvändiga för i stort sätt alla funktioner i kroppen. När man blir sjuk beror det ofta på att en viss peptid antingen finns i för liten eller för stor mängd.

De senaste decenniernas forskning har lett till revolutionerande insikter om hur peptider växelverkar med sina målproteiner. Dessutom har nya analytiska tekniker avslöjat en mängd nya peptider vars funktioner inte är kartlagda.

Att peptider hittills inte använts som läkemedel beror bland annat på att de ofta bryts ner snabbt i magen. Magtarmkanalen kan inte absorbera dem, och peptider kan därför inte ges i tablettform. Det innebär inte minst att insulin, som är en peptid, inte kan tas som tablett utan måste injiceras.

– Livet skulle naturligtvis bli enklare för alla diabetiker om det fanns tabletter som innehöll en kemikalie som härmar insulinets effekt. Det är den typen av substanser som är målet för vår forskning, säger Anders Hallberg.

Läs mer om Beijerlaboratoriet för läkemedelsforskning

Beijerlaboratoriet för husdjursforskning
På det nystartade Beijerlaboratoriet för husdjursforskning är målet att utveckla metoder för att utnyttja alla data som idag samlas in automatiskt på teknikintensiva gårdar. Skötsel och avel av kommande generationers mjölkkor ska bli så effektiv som möjligt.

– Antalet mjölkbönder minskar idag, men de som finns kvar har allt fler kor. Om korna ska må bra och producera effektivt krävs det att mjölkbonden har kontroll, sammanfattar Kerstin Svennersten Sjaunja, professor i husdjurens inhysning och skötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och föreståndare för laboratoriet.

Redan idag är många mjölkgårdar teknikintensiva. Man kan bland annat, utifrån mätningar av mjölken, ta reda på om en ko har en juversjukdom. I framtiden kommer alltmer avancerade sensorer, som kan ge information om till exempel hur mycket och hur ofta korna äter och dricker.

– Den snabba utvecklingen inom molekylärbiologin innebär att det är möjligt att ta fram genotyper för kor, baserade på ett stort antal DNA-fragment. Den typen av information kan också hjälpa mjölkbonden att fatta bättre beslut kring varje enskild kos utfodring, hälsa och avelsarbete, säger Kerstin Svennersten Sjaunja.

– Den nya forskningen är interdisciplinär, vilket är nödvändigt för att vi ska fortsätta ligga i framkant. Vi involverar både teknik och matematik i högre utsträckning än vi hittills gjort inom husdjursforskningen.

Läs mer om Beijerlaboratoriet för husdjursforskning