Thomas Juan

Beijerlaboratoriet för gen- och neuroforskning

Hur formar blodflödet det kardiovaskulära systemet?

Hjärtat slår 2,5 miljarder gånger under en genomsnittlig livstid, och hjärtsammandragningar är viktiga från tidig embryonal utveckling till slutet av livet. Med tanke på hjärt- och kärlsystemets betydelse för att upprätthålla livet utgör hjärt- och kärlsjukdomar den främsta dödsorsaken i världen och är en stor folkhälsoutmaning.

Blodflödet, som skapas av hjärtslag, är viktigt för att transportera syre och näring till hela kroppen. Förutom att transportera blod påverkar de krafter som skapas av blodflödet, kallade hemodynamiska krafter, också hur organ utvecklas. Dessa krafter kan kopplas till allvarliga sjukdomar som åderförkalkning, högt blodtryck och blodproppar.

Det finns däremot inte så mycket kunskap om hur olika hjärt- och kärlceller reagerar på olika begräsningar i blodflödet. För att studera dessa frågor använder vi zebrafisken som modellorganism, då zebrafisken utvecklar ett kardiovaskulärt system som är mycket likt människans.

Sammantaget förväntar jag mig att vår forskning kommer att öka förståelsen för hur de krafter som genereras av blodflödet påverkar utvecklingen av hjärt- och kärlsystemet, och främja behandlingar av blodflödesrelaterade sjukdomar.

Thomas Juan är biträdande universitetslektor i vaskulärbiologi vid Uppsala universitet och Institutionen för immunologi, genetik och patologi. Han tog sin doktorsexamen vid universitetet Côte d'Azur och arbetade vid Institutet för biologi i Valrose, i Nice, Frankrike. Sin postdoktor gjorde han vid Max Planck-institutet för hjärt- och lungforskning i Tyskland. 2024 blev Juan oberoende gruppledare och Beijerforskare vid Beijerlaboratoriet för gen- och neurovetenskap.

Möt fransmannen Thomas Juan – ny forskare vid Beijerlaboratoriet för gen- och neuroforskning

Thomas Juan erbjöds tjänsten som biträdande universitetslektor. I samma veva fick han erbjudandet att bli Beijerforskare vid Beijerlaboratoriet för gen- och neuroforskning, vilket gjorde det möjligt att bli oberoende forskare med eget forskarteam.

Bara några veckor har gått sedan Thomas Juan började sitt nya jobb som biträdande universitetslektor i vaskulärbiologi på Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet. Men det är inte det enda han ägnar sig åt. Han är samtidigt i färd med att sätta ihop sitt labb, forskningsverksamhet och forskargrupp i egenskap av ny Beijerforskare på Beijerlaboratoriet för gen- och neuroforskning. Samt etablera sig själv och sin familj i det nya landet och därutöver hinna studera svenska språket.

- Jag gjorde misstaget att inte satsa på tyskan när jag flyttade till Tyskland för min postdoktor. Det vill jag inte göra om. Så nu satsar jag här i starten på att verkligen lära mig språket så att jag kan bedriva undervisning på svenska, säger han.

Thomas Juan kommer från Sydfrankrike. Han gjorde sin PhD vid universitetet Côte d’Azur och arbetade vid Institutet för biologi i Valrose, i Nice. Efter det fortsatte han till Max Planck-institutet för hjärt- och lungforskning för sin postdoktortjänst i Tyskland, där han stannade i sex år. Nu börjar ett nytt kapitel i Uppsala.

- Yrkesmässigt är det här definitivt en bra plats att vara på. Uppsala universitet och Institutionen för immunologi, genetik och patologi har ett mycket bra rykte. Särskilt inom mitt område med utveckling av det kardiovaskulära systemet under fysiologiska och patologiska tillstånd. Dessutom använder jag zebrafisken som modellorganism i min forskning, och i Uppsala finns det ganska många som också forskar med hjälp av zebrafisken. Jag ser fram emot att interagera med dem.

I samma veva som Thomas Juan erbjöds tjänsten som biträdande universitetslektor fick han erbjudandet att bli Beijerforskare vid Beijerlaboratoriet för gen- och neuroforskning, vilket gjorde det möjligt att bli oberoende forskare med eget forskarteam.

- Mitt forskningsområde, som handlar om att förstå hur de krafter som genereras av blodflödet påverkar utvecklingen av hjärt- och kärlsystemet, är inte så utforskat. Så min forskning fyller ett hål, vilket jag tror är anledningen till att jag blev rekryterad. Min ambition är att utöka teamet och bygga ett starkt samarbetssystem och forskarteam på internationell nivå, säger Thomas Juan som ser fram emot att träffa de andra Beijerforskarna.

Utöver yrket var närheten till naturen en viktig anledning till att Thomas Juan och hans familj valde att slå sig ner i Sverige. Nyligen flyttade familjen in i ett nybyggt bostadsområde nära universitetet.

- Vi ville egentligen bo i ett hus, men bostadsmarknaden är nu mycket svår så vi får börja i lägenhet. Men vi trivs bra. Det är mycket grönt här och det känns som ett lugn miljö.